Varje morgon vaknar jag bredvid Mussolini... En liten Mussolini som inte låter mig sova alls och som inte vill gå upp med sambon som ju faktiskt redan är vaken. Så fort han försöker sätta på henne strumpor eller en ny tröja så vrålar hon; - Neeeej!! Jag ska sova liite till! Och så kryper hon in till mig, lägger sig i två sekunder varpå hon kör upp ett knä i ryggen, drar mig i håret och viskar; - Mamma, ska vi inte gå upp nu?...
- Neeej!! Jag vill inte gå upp!! Jag vill sova!! Bläää!!
Svarar jag inte.. utan jag går lydigt upp efter nån halvtimmes omild behandling. Trampar muttrandes ut i köket och där står han igen... Mussolini alltså.. Vid kylen.
- Mamma! Jag vill äta ägg. Jag äter vitan och du äter gulan, beordrar hon...
Mysfrulle med Mussolini. Det bästa jag vet... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar