Hur sjukt är inte det. Måste vara någon typ av störning av att ha vuxit upp i en stor familj. År 2011 vill väl ingen bo i kollektiv utom flummon... Jo JAG!!
Vill bo i ett mysigt litet radhus med minst en familj till med barn (annars skulle det tamefasen inte funka, ingen står ut med en barnfamilj förutom andra barnfamiljer och knappt ens dom...) och ha gemensamma stora middagar och lek och spring i trädgården.
Jag vill lära min dotter att ensam är fan inte stark utan tillsammans är nyckelordet! Sen blir hon väl störd hon med men hon har det inte så förspänt nu heller stackarn med tanke på den genbanken.
Det är min dröm. Den kommer att förbli en dröm för inga av mina vänner tycker det är en bra ide och StoraA skulle nog hellre bo i Libyen...
Men drömma kan man... Kanske när jag är 70...
Du har helt rätt i att jag inte är så pigga på tanken att bo i ett kollektiv. Men att jag hellre bor i Libyen har jag aldrig påstått.
SvaraRaderaOch din dröm kan ju bli sann i alla fall! När man bli gammal får man flytta till hemmet och det kan du ju se som någon form av kollektiv. Nu kan du börja längta efter ålderdomen!